Var är lokalpatriotismen, gävlebor?
Gävle aspirerar på att bli European Capital of Culture år 2014. Att håna staden för det är mycket populärt bland dess invånare. Man skrattar hånfullt och hänvisar till att Liverpool i år står för värdskapet och räknar upp alla storheter engelsmännen kan erbjuda. Sedan drar man fram de mest pinsamma kulturutövarna med anknytning till Gävle man kan komma på.
Man sparkar upp en vidöppen dörr. Visar förakt för sin hemstad och i någon mån också för sig själv.
Det är ganska uppenbart att Beatles gjort större avtryck i popkulturen än vad Ledin, DiLeva och Nordman någonsin kommer göra. Men det är inte Liverpool som Gävle tävlar mot. År 2014 kommer Europas kulturhuvudstad att ligga i Sverige. De övriga sökande är Lund, Kalmar, Göteborg, Norrköping och Umeå. Den insikten gör att Gävles kandidatur inte känns fullt så skrattretande längre. Motståndet är inte precis mördande.
Att värdskapet skulle bli ett stort lyft för staden är uppenbart. I mitt tycke är Gävle, med svenska mått mätt, på intet sätt ett lågvattenmäre. Men saker och ting blir som bekant vad man gör det till. Om invånarna skrattar åt sitt eget bidrag gör snart hela landet det. Om vi däremot stöttar Gävles kulturliv och kanske till och med tillför något själv, finns goda chanser att vi föräras titeln "European Capital of Culture 2014"!
En underskattad livsstil
När jag gick i fjärde klass spelade många av mina lite tuffare klasskamrater ett spel som hette Mujaffa.
Det handlade om en nerdekad turk som var stolt ägare av en bmw. Mujaffa var bosatt i Köpenhamn och uppskattade livets goda. Detta innebar i hans fall att "scor piger, saml guldkæder og få respekt på gaden!". (dvs lägra vackra kvinnor, samla på guldkedjor samt få respekt på gatan). Detta uppnåddes genom att cruisa genom staden i bilen som så fort tilräckligt många guldkedjor fanns skulle uppgraderas på olika vis.
Mujaffa var en hybrid av raggare och stekare.
En sen natt för inte särskilt länge sen upptäckte jag återigen detta fördomsspäckade, roliga spel. Efter en stunds spelande och många misslyckanden, var jag frustrerad men beslutsam. Natten hann bli morgon medan jag idogt kämpade med Köpenhams trafiktäta gator. Jag fick, som våra kända modebloggare brukar uttrycka det, "sjuka cravings" efter åttapipiga avgasrör och guldpläterade play boy-fälgar. Fortfarande, simultant med att detta författas, spelar jag vidare i symbios med den härligt avslappnade Mujaffa. Ibland får jag svårt att skilja våra respektive personligheter åt.
Därför heter denna blogg Mujaffa. Den är en hyllning till alla dansk-turkiska killar som hellre äter falafel och pimpar sin bmw än går klart gymnasiet.
PROVA SPELET HÄR! -> http://www.dr.dk/spil/mujaffa/
